Thursday, September 21, 2006

ACTIONanalfabetPUCKO




…den nya manliga förebilden ?



Finns han? Inte alls länge sedan råkade jag se en tidig svartvit (ljud)film. Kom in i handlingen när MR HYDE var på krogen för att ragga. Till skilnad från sitt andra jag, den elegante doktorn (som gjort misstaget att experimentera fram en ny stark drog), var Mr Hyde mera för konkreta resultat där han hade full kontroll.
Mr Hyde var inte mycket för finkulturella petitesser. Verkade mer vild och primitiv, pang-på-rödbetan och med omedelbara kontrollbehov. ( Kan i själva verket vara ett tecken på avsaknad av kontroll)
En råbarkad kille som t ex Mette Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, genom galler skulle vilja få fram ett budskap till (??);.... Läs mer Mr Hyde, begrip var du befinner dig, bland miljarder andra.
Hur långt är steget från Mr Hyde till en brölande fotbollshuligan? Våldtäktsman?

http://www.sourze.se/default.asp?itemId=10524624

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,844985,00.html

http://dr-jekyll-and-mr-hyde.saturol.be/ (ett fan?)

Sunday, September 17, 2006

VUXENVÄRLDEN


(Rapport från en skoltidning 1993, här användes endast förkortningen CdH)


CdH:s utsände Max Holatera träffar ordförandeparet i FLASKANS VÄNNER. Ny-Börge Reidursson (Mysland) och Al Kohol (Käckoslovakien). Man träffades via en kontaktannons i Aktuell Rapport. Perfekt som skolpjäs enligt experterna.

CdH: Varför e´de så gött?

Ny-Börge: Mmmm, det lossar tungans band.

Al: Ja, man får bättre snurr på tungan och vinner snacket mot sina kompisar. Sen hjälper det till när man är kåut.

Ny-Börge: Du din mansgris, det är väl inte det det handlar om! Sprit är också till för oss kvinnor. Vi med vår kvinnlighet kan tillföra spritkOULuturen en mjukare linje.

CdH: Kan du precisera det där. Du menar att man kan inte längre få vara stor i käften?

Ny-Börge: Jovisst får man det. I kombination med rätt deodoranter, hårspray och så vidare luktar man inte så illa efter fem timmars lätt drickande.

Al: Bäst är förstås om alla i gänget är knall, dä är det ingen som märker något.

CdH: Hmmm,…hur finansierar ni det där beteendet?

Ny-Börge: Finansi….det är väl det knappast någon som tänker på. Vi har ju både bidrag och stöd om det kniper. Dom pengarna kommer, ja, du vet, någonstansifrån. Skall vi snacka kultur eller pengar?

Al: Du skall förresten inte komma hit o snacka…passa dig du! Vi har väl rätt att ha vår personliga intetitgriteth! Du vet väl att spriith har medisiniskt positiva effekthter!!

CdH: Men då handlar det om SMÅ mängder. Kanske någon centliter, knappast alla sorter och sällan är det nödvändigt.

Ny-Börge: ÄSCH, det där avgör väl var o en själv. Vi är ju fria individer i ett fritt samhälle. Statare som du skall inte lägga sig i. Du måste vara utsänd?! Av en KOMMUNISTFALANG!

CdH: Ni, jag tror faktiskt att ni …

Ny-Börge: Hör DÄR! Han tittar så konstigt på mig…!

Al: Skall jag ge han på Käft´n!!

CdH: Nämen…!Lugna ner…

Ny-Börge: FÖRRESTEN! DU TROR ATT SÅNA SOM VI ÄR DOM ENDA !!! DOM FLESTA GILLAR SPRIT!!

Al: SKALL JAG GE HAN PÅ KÄFT´N VAH!

CdH: Al, innan…låt mig bara få säga det, att jag måste passa på att fråga Er…,. det här med spya, hur,…hur kändes det? Alla känner inte till det och alla är inte starka som du att klara av det, BERÄTTA, du blir en hjälte på våra kultursidor!!

Al: Du menar som ROCKY? Kommer vi i kvällstidningen? Ja…

CdH: Berätta för bövelen!

Al: Ja, det är så H Ä R L I G T…NÄR MAN KÄNNER MAGSAFTEN I MUNNEN UPPBLANDAT MED GAMMALT KÄÄK….och man böjer huvudet ner, sen bara forssar det ur en i stötar, smakar suuurt… kanske rapar man till ett ögonblick. Sen är det bara att gå in och pussa Käringen igen.

CdH: Orkar man det?!

Al: Äh. Det värsta är att hon själv ligger där som en säck potatis.

CdH: Vad tror ni era grannar tänker när dom har läst det här?

Al: Skit detsamma. Vi jobbar alla med flaskan i hand. Vi är som en enda stor familj. Som en sorts maffia. Baksmällan är vårt kall. Abstinensen vårt mål.

Ny-Börge: Usch, va RÅÅ du e´. Jag tycker faktiskt att man kunde bygga en flask-staty på torget. Göra bilar som ser ut som flaskor. Det är både vackert och orgienellt. Se så många vackra flaskor det finns!!

CdH: MJÖLK I TETRA-pak är då värdelöst…?

Al: JA. Hur skulle det annars födas något nytt? De påhittiga människorna ÄR FULLA, det ser man ju på dom! Det är då man hittar på grejer, fast…man måste vara ganska skärpt när man hittar på nya droger.

CdH: Men dom andra nya grejerna då?

Al: Ja, hitta på nya käringar…, hitta bilvägar som man trodde inte fanns, hitta grejer i grannens trädgård som man kan sno åt sig, ja, du vet…, möjligheterna är många me lite fenttesii!! Allt känns nytt med hjälp av vår vän Flaska!

CdH: Tack för att ni presenterat V Å R V Ä N F L A S K A och V Å R F R A M T I D för oss. VI IDIOTER TACKA ER för att vi nu vet vad som väntar oss när vi tar steget ut i vuxenlivet!

Tuesday, September 12, 2006

POKER MED JOKER



”Vegas har blivit en stad för de rika och vackra. Och staden har blivt snorkig. Det finns en nedlåtande attityd som går ut på att få besökarna att inse att om du spelar för lågt så är du en loser. Och om du tycker att 40 kronor för en banan är dyrt kan du lika gärna åka hem till slummen igen”.
(Poker experten Ken Lennaárd i Aftonbladets spelbilaga 25 aug 2006)

Det överraskade mig att en poker-expert ser utanför spelbordet ibland. Ovanstående är hämtat ur en längre text, (men i normal längd för en krönika), han skrev också;
”Tidigare var stadens koncept att den lilla människan fick känna sig som en kung. Det var glada leenden och ryggdunkningar vart du än gick. Gratis, 2-dollars bufféer och billiga hotellrum gjorde att besökarna kände att de fick valuta för pengarna”.

Kan vara bra med extra pengar. Det finns många spel att välja emellan, däremot, emellertid, nedanstående har ingen som helst samband med drömmar i Las Vegas. Nej, ingen som helst. Blandar ihop päron och äpplen, det har väl sagts till mig ett antal gånger.
Det finns seriösa spekulationer och oseriösa spekulationer. Plus och Minus.
Har man mycket Plus kan man äta femton portioner gröt på morgonen.



SVT Text-Tv, rubrik 12 september första sidan;
Nils Lundgren skatteplanerade husköp.
Köpte villa av sig själv fem gånger.

sidan106;
Lundgren skatteplanerade för miljoner

”Nils Lundgren, junilistans partiledare sålde sin villa till sig själv eller sitt företag fem gånger. Totalt har Lundgren tjänat två miljoner på sitt skatteupplägg uppger Dagens Nyheter. Han har sålt huset till sitt bolag när det varit dyrt. På det sättet har han kunnat ta ut pengar ur bolaget och bara betalat reavinstskatt, enligt DN. Sedan har han köpt tillbaka när huset värde sjunkit. På så vis har han kunnat plocka ut två miljoner kr ur sitt bolag. Enligt Nils Lundgren såldes huset fram och tillbaka bl.a. på grund av oklara regler.”

I spel handlar det om att utnyttja reglerna på smartast möjliga sätt till sin egen fördel. Har man tillräckligt mycket makt kan man hitta på egna regler. I vilket fall skall reglerna förmodligen mest önskvärt vara anpassade så att man då och då kan utnyttja dem till egen fördel.

Sunday, September 10, 2006

FINANSVÄRLDEN



Förändrade rutiner kan ge oväntade hold-up effekter med nya aktörer

- Bananer på banken. Vad praktiskt tänkte jag och knallade ner för Laholmsvägen. Nu skulle dom få se, hur en modern kille gör sina ärenden. Stod vid rödljusen en stund, vid övergångsstället närmast högskolan. Solen lyste lite blekt. Det var ganska friskt i luften. En Borgward Isabella puttrade iväg mitt framför näsan av mig. Några sekunder kändes luften inte så avgasfri, kände igen doften från den tiden, då alla bilar doftade på det viset. Inne på varuhuset, ja, man kan väl kalla det så, även om det var mest livsmedel i sortimentet tycktes det.
Gick direkt till informationen. Dagen till ära var jag klädd i en gul trendig dräkt som gjorde att jag inte i alla fall såg ut som en svart bananfluga.
-Hur gör jag för att sätta in lite bananer på kontot? Expediten verkade ganska oberörd, rutinerad. Hon bad mig vänligt; att först gå in på livsmedel för att handla bananer, därefter kunde jag komma tillbaka. Gick in via de små svängdörrarna. Med höger hand greppade jag till mig en röd varukorg. Väl framme vid bananerna stod jag en stund och tittade. På prislappen. Hur mycket skulle jag orka bära? Frågade en kringvandrande expedit om han kunde hjälpa mig att bära.
- Visst. Det var inga problem. Han hämtade en liten truck med en ohyvlad träpall, av sj-typ, på gafflarna.
-Den där plastkorgen kan du ha på huvvet istället, ha ha ha, skrattade han, där han satt vid förarkontrollen. Vi lastade pallen full med bananlådor. Han körde iväg med lasset, så att jag fick nästan småspringa för att hinna med. Framme vid informationen igen, efter att ha köat en stund, gavs beskedet att jag kunde välja mellan att spara mina bananer ett år utan åtkomst eller ta ut en i automat då och då. Frukt i automat? Det var inget nytt, faktiskt fanns det redan på 1950-talet.
- Men är det ingen risk för Banantransportrån?, försökte jag, för att hitta några svaga punkter i förfarandet.
- Nej, det intressantaste produktsegmentet är inte bananrån.
- Hos vem då?
- Hos det fruktätande packet där ute. Just nu är det palla-äpplen som gäller.
- Intressant. Men det kommer väl en banansäsong också, under året, fortsatte jag och lutade mig raka armar och båda händerna mot disken.
Expediten, som jag senare fick reda på hette Camilla och som jag kände igen från bensinmacken sedan tidigare; - Bonzo, som körde trucken här, jobbade tidigare hos ett värdetransportbolag, Fructuritas, han var med vid ett rån. Han har berättat att det var inte svårt att avvärja. När dessa rån har skett är det inte heller svårt att följa spåren. När det gäller bananer är det speciellt lätt, skalen är stora och gula. Jag försökte se övertygad ut men lyckades inte riktigt.
- Det är värre om man investerar i vindruvor. Allra värst är kärnfria.
- Det förstår jag. Satte mig helt fräckt på kanten av disken. - Hur hinner ni med allt det här. Såg mig omkring och viftade lite med armarna. - Nya valutor som pet,burkar eller bananer. Här har ni ju bingo, pizzeria, familjerådgivning, psykologmottagning, och tillbedjan av andra religioner än statskyrkan kommer väl snart i något tvåmannatält på fritidsavdelningen. Camilla gav mig en oförstående min. Hon var vacker, men det ville jag absolut inte säga till henne.
Efter att min blick irrat omkring över sortimentet såg jag henne åter i ögonen; - Jag menar, ni har ju allt att hålla reda på. Allt det här med lotto, keno, tips, bomben, lången, mixen...och så det där med alla hästtävlingar, v-sjuttiofem, raketen, tvilling,... tobaksvaror, biljettbokningar, varmkorvförsäljningen, nybryggtkaffe och så förstås posthanteringen.
- Post är inget problem När man inför den nya rutinen där kunden själv bär ut sina brev och paket, kan vi ta in nya verksamheter, som nattklubb och spa.
- Då får ni ha förlängda öppettider. Öppet dygnet runt? - Ja, samtidigt som man lämnar in tipset på fredagen för att slippa lördagsavgiften, kan man boka bord till Ica By Night samma kväll. Av lätt förvåning ramlade jag ner från kanten av disken där jag suttit, Men det var inget stort fall, hade omedelbart ett stödjeben som tog emot golvet. Foten var i en sportig gul gummisko som jag vid ett tidigare tillfälle inhandlat i samma affär.
Lade märke till att kön bakom mig vuxit, det var minst trettio personer. En man verkade särskilt irriterad, kunde förstå det, eftersom han hade en dagens-dubbel spelkupong i näven och snart var det spelstopp!
- Vilka har du satsat på?, sade jag för att försöka avleda hans irritation samtidigt som jag markerade med handen att han kunde gå före.
- Du, det har inte med att göra, men,.... klart att man är en vinnare.
- Vem har du satsat på?, försökte jag igen samtidigt som Camilla gav honom löpande service vid trav och galopp-maskinen.
- Per Axelsdotter-Nybrink i första ogarderad och i andra tror jag mest på kusken, Shithouse Rock. Garderar gärna med ..... Han tänkte betala med en kasse tomburkar. Intuitivt kom jag att se mig över min vänstra axel. Lade nu märke till att en, av dussintalet, bananlådor försvunnit. Kastade en blick mot den stora svängdörren vid stora utgången. Där inne bakom, plastplexiglaset..... , kämpade en gammal tant med att få ut lådan. Smög efter.
Hon slet nerhukad med den otympliga lådan, ända tills hon på parkeringen nådde en liten skåpbil. Avvaktade. På sidan av bilen fanns en stor text som deklarerade att bilen tillhörde Ica. Vad var detta? En insiderkupp? Tvättade man svarta bananer eller något i den stilen? Hade inte ens hunnit investera mina bananer i ett bra luftbolag innan plundringen hade påbörjats. Hörde röster bakom mig.
Det var Camilla och Bonzo som kom springande med ytterkläderna på. De var rätt klädda. Så rätt. Hade en papprazzifotograf plåtat dem just när de kom ut genom dörren, hade den bilden suttit på en löpsedel!
Skulle just öppna mun, säga någonting när de hunnit fram till mig, men,..... de passerade! Där stod jag och gapade som en fågelunge väntande på mat, i höstblåsten
De försvann också in i skåpbilen, som rivstartade,... svängde kvickt ut från parkeringen med skrikande däck.
De hade något Profit Run tillsammans, sades till mig senare. Jag hade avgjort blivit lurad i bananfinansvärlden.
Var minst sagt lite besviken på Camilla, hon var värd ett bättre öde än att bli lyxbananbrudsdirektör i något fruktsyndikat utan pensionsförsäkring.
Gick in i affären igen.
Där stod mängder av kunder och åt av mina bananer. Mobben. De outbildade. Snorvalpiga barn och tonåringar, pensionärer, män i overaller och snus under läppen, kvinnor i texas-jeans och bystiga urringiningar. Alla åt de ur mina lådor. Som jag för dem gratis ställt fram.
Bananskal låg överallt. Vad skiljde detta från hyenornas kamp om ett kadaver någonstans på Afrikas slätter.
Än en gång låg min plan i spillror. Inget hade man för sitt slit att verka modern.

Sunday, September 03, 2006

BANTNINGS-TIPS


Fick ett lustigt reklam-mail. Zagolandet gör slutsatsen;
Man m å s t e inte göra som i utlandet.

Metod: Ät Svenska Plommon direkt från träden, 45 min om dagen, i en vecka. Avsluta varje måltid med en påse Ahlgrens bilar. Spring direkt till bussen och ha en sp ä n n a n d e resa...Garanterade effekter på kort tid!

Friday, September 01, 2006

SVENSK KASS a SERVICE




Gjorde ett besök hos Svensk Kassaservice. Mitt ärende var att ta ut pengar, 368 kr, som jag fått i ”återbäring”, eftersom jag tidigare betalt in för mycket (otroligt nog), till Telia.
För att få ut pengarna från Svensk Kassaservice måste jag betala en avgift på 30kr. Strax innan min egen tur vid kassan, hörde jag även ordväxlingen från kassan bredvid; en yngre kvinna undrade över beloppet hon skulle betala in.
-”Det kostar 47 kr per styck”(i avgift, för varje räkning), sades det.

Kommer vi framöver se scener som denna utspela sig hos Siba och Onoff ??..... :
"Förtidspensionerade Petter brukar promenera in på Siba en gång i månaden och passa på att betala räkningar i en demonstrationsdator. En dag därinne var högen med räkningar så stor att han hann somna och ramlade med huvudet på tangentbordet (Förbjuden åtgärd).
En lång, blond expedit kom äntligen fram till honom;
- Hur ligger det till här då? Vi skall snart börja göra ordning för prishöjningen. Petter vaknade till.
- Ojdå. Måste ha somnat. Prishöjningen?
Det dröjde några yrvakna sekunder innan han fortsatte;
- Nämen, då tar jag den här.
Den glada långa blonda expediten klappade lätt i händerna.
-Vad bra! Då kan du fortsätta betala hemma!

Tuesday, August 29, 2006

SENAST LÄSTA BOK




I alla fall skum-lästa. I morgon börjar min speciella jobbsäsong. Ibland försöker jag uppdatera mig. Senast lästa tidning var faktiskt gårdagens Metro, där jag fastnar för meddelandet att över 6000 personer sökt till Idol.
Hellre rekommenderar jag Tjejmilen, och för killar med huliganhjärna, varför inte hålla käften åtminstone en vecka.

Saturday, August 26, 2006

ON THE ROAD...



(möte med kändisar) - En Sann Historia

Åkte rätt mycket tåg på 1970-talet. Sådär jättekul var det inte varje gång, det var ibland resor som kändes som en oändlighet. Minns det där när allt rullade ut från stationen, lite långsamt. På hösten i Malmö, regnvåta fönster och all belysning därute. Vagnarna var alltid mörkt vinrostbruna. Åkte man till Stockholm fanns det ofta både en cafe´ och en restaurangvagn. Valde alltid den billigare varianten, men vad jag minns kunde man även där ta sig en liten sherry, om inte en hel liten flaska vin, så klart till lite överpris, men befann man sig i nuet var sådant inget avgörande problem.

Inte var det rökfritt i cafe´vagnen, det var riktigt gammaldags filmmiljö, på natten, när tåget susade igenom ännu ett mindre samhälle, man hörde ljudet av klingande klockor vid järnvägsbommar på väg upp eller ner. Det kunde ha varit ett raffinerat kriminaldrama eller, - precis som i den gamla svartvita stenåldersrockpopvideorullen "One way ticket" med Eleanor Bodel i en gripande akt. Regnvåta tågfönster. Lamporna därute. Ödesdigert. Klart att det hade handlat om kärlek. Kört. Förbi. På tåget fanns inte så mycket att göra. Inne på toa kunde man klamra sig fast och titta i ett hål.
Vilka duschar fick inte de som stod vid bommarna och väntade på att tåget skulle passera färdigt?

Senare blev det modernare, men man kunde fortfarande som tidigare leta upp en speciell rökkupe´. Det var i vilket fall förstås inte alls populärt hos andra välekiperade passagerare, som av någon anledning var tvungna att passera området. Den gamla komfortabla varianten var snart mer eller mindre borta, nu kunde man hitta ett fastskruvat silverfärgat askfat i det lilla utrymmet i ena ändan av en vagn, strax innan övergången till nästa vagn. På någon av de allt färre resorna under 1980-talet stod jag där, inte speciellt stolt, men det var väl tidsfördriv. Dessutom fick man ju sig en promenad om man förflyttade sig i tåget. Det utrymmet i den vagnen, den gången, var speciellt trångt, alla som passerade gjorde det på nära håll.

Plötsligt och utan någonförvarning passerar han, Björn Afzelius. Vi ser varandra rakt i ögonen, något dröjande som om vi undersöker om vi är bekanta. Det är över på några sekunder. Jag hade känt igen honom direkt utan att röra en min. Sekunder man minns. Det var första och sista gången jag såg honom live.
Kanske var det 1988 när jag var på studiebesök i en inspelningstudio i Stockholm, med en del andra intresserade. Där höll man på att spela in en ny skiva med Lena Philipson. Hon var inte där. Jag skojade med en kille från Göteborgs skärgård, sade att "vi kunde gömma oss bakom mixerbordet".

På den gamla analoga tiden var dessa till ytan alltid minst lika stora som biljardbord, med fler detaljer än i förarkabinen i ett passagerarflygplan. Där stod vi killar och tittade på bordet i våra slappa kläder. Själv stod jag vid ingången till kontrollrummet. Plötsligt hörs det, ingångsljud, någon kommer.
Hon kommer raskt in med svängande tennisbag och passerar mig i dörröppningen, endast med någon decimeters avstånd.., säger enkelt, vardagligt, ett ganska hastigt hej,......... nog riktat till oss allihopa. Än idag är jag förvånad av att hon var ju så liten. Hade jag försökt stoppa henne i dörröppningen med en rakt utsträckt arm, hade hon kvickt, och med lätthet passerat som en vessla.

Ja, då blev det sedan så att vi killar fick hasa oss ut därifrån.

En annan gång skall jag berätta om när jag såg Björn Skifs åka buss i Stockholm. Han satt längst bak med en helt vanligt kvinna. Vad märkligt. Kan inte längre minnas vilket år det var.

Regnvåta bussfönster. Gummidäck mot våt asfalt.
___________________________________S L U T_________________________________________

Thursday, August 24, 2006

Lee Hayselwood..i ett nytt fall....


FALLET med CYNIKERNA ! !

Lee Hayselwood......i
Fallet med
Cynikerna

Såg i tidningen att det snart var val. Tiden går fort! Alla partierna jäktade omkring. Valstugor pyntades och ballonger blåstes upp. Ställde min kaffemugg på bordet med ett litet slammer. Hade funderat på många saker redan kvällen innan, haft drömmar, frågorna var tunga att bära. Jag visste nu vad var att göra, behövde en frågestund ute bland politiker. Cynikerna, enligt många, ett av de intressantaste nygamla partierna för dagen, höll till i en rad soptunnor i södra delen av Halmstad, (men det kallades, som alla i staden vet, för öster - söder ligger i väster och norr mera i öster. Alltihopa grundar sig förmodligen på ett litet missförstånd, och så försökte man släta över det genom att kalla en stadsdel för Kärleken).

Någon mottagningskommitte´ hade jag inte väntat mig. Tunnorna var åtta till antalet, alla utom en av äldre typ, i plåt, med lock som hade ett litet handtag. Den åttonde tunnan var grön, modern och i plast.
- HoHoo, någon hemma?, försökte jag.
- HJo-men,.... tror du verkligen det, din jubelidiot? hörde jag dovt från plåttunnan närmast mig.
-Varför gömmer ni er där, har ju hört att det är valtider! Skall inte ni ställa upp? Det skramlade lite i någon av tunnorna, men jag kunde inte bedöma vilken.
- Vi har ju ställt upp, HÄR, hördes från tunnan närmast mig. - Vi är med i valet bara därför att det är meningslöst.

Tog mig lite förvånad med ena handen på min runda haka, funderade till några sekunder.
- Meningslöst?
- Ja, ja, det fattar väl inte du, din dumma papperspåse, så kallad, ...väljare. Tog ett steg tillbaka.
- Varför kallar du mig dum?
-Det är egentligen meningslöst att diskutera något med en pisksnärtslort som du, det är slöseri med tid, hörde nu från den gröna tunnan. Ljudet var lite annorlunda.
- Du har alldeles för låg nivå, ens för den enklaste konventikel, det är meningslöst att föra någon dialog med dig, ditt outbildade gummihuvud!, väste hon inne i den gröna plasttunnan, visst, var säker på det, det var en hon och hon var inte av elastiskt gummi, ...som jag själv. Det började väsnas i tunnorna, locken vibrerade lite och skrammlet var i tilltagande.

Innifrån började man bli alltmer högljudda;
- Korkade muffinscykelidiotpunktering! Lortplasmavonphanvetwartifrånbulle! Shitpiececircuspokerbluffknäckebrö! Inkrusterade heterohelvetetårta! Momoglassbiska gummikroppvaniljstång! Utböling af helveteodågatiopack!
Nu var goda råd var dyra. Skulle i alla fall inte rösta på Cynikerna. Men det var just det dom ville.... och visste! Började lämna industriområdet i min vanliga språngmarsch, som jag alltid gjorde när jag nästan löst ett case. Under tiden flög tankarna genom mitt huvud. Om jag ändå skulle rösta på dom ?! Då blev det ju INTE som de ville...., de skulle komma i riksdagen, klara fyra-procentsspärren,....för att,.... folk röstar på dem av ren trots?!

Vilken fälla,.... men..... I ett ytterligare nästa läge,....var det alltså då tänkbart ...., att man skulle i n t e rösta på dem, d å fick de..... ju vad de förtjänade.
Det gällde att ta dem på orden. När de var arroganta, ignoranta nonchalanta och okunniga,.... .....så v a r de faktiskt det.Det där understatementerandet i tanken, om att vi förstår ju varandra, men fulla av förakt... utan ord;... "du åsna, jag geni", stämmer inte, när man väl kommunicerar i praktiken. Cynikerna ville däremot få fram den där olikheten,...... i praktiken.... mellan åsnor och genier. Inget språk utan något samförstånd...

(fotnot: "Cynikerna lärde att vetenskapen är värdelös och att filosofins enda uppgift är att visa hur meningslöst det är att över huvud påstå något, eftersom ett påstående antingen är en tautologi eller motsägelse. Den mest berömde cynikern är Diogenes, som demonstrerade sin behovslöshet genom att leva i en tunna. Det finns en legend om honom som säger att han en gång mitt på ljusa dagen gick omkring med en lykta för att se om han möjligen skulle kunna påträffa en hederlig människa."
ur Ide´och samhälle, den kulturella evolutionen i västerlandet Gerholm/Magnusson 1967 ,
tautologi: "innebär att man använder flera ord med samma innebörd för att uttrycka ett enda begrepp", enligt Bonniers Lilla Uppslagsbok, tredje upplagan 1979 )

Monday, August 21, 2006

Lee Hayselwood..i




......Fallskärms-mysteriet

Den här morgonen beslöt jag mig för att personligen besöka Macho Di Lemma ute på industriområdet. Ville ha svar på min undran över de höga lönerna och avgångsvederlagen. Brukade anlita honom ibland, när frågorna började bli för besvärliga att bära. Han öppnade själv. Plåtdörren slog igen med ett knirk. Vi satt i hans kombinerade arbets- och vardagsrum.

- Ja, för det första har man höga omkostnader, sade han bakom en kopp kaffe.
- Det kan man kanske förstå..., men hur höga som helst?...du menar på det privata planet?, försökte jag för att pressa honom lite.
- Ha,ha,ha...privata plan har man ju i somliga fall. Hur mycket just det spelar in, har jag inga siffror på...., men man har ju också många magar att mätta.
- Stor familj, hushållsnära tjänster...? Såg förresten i morse på Text-Tv att rebelledaren Bemba i Kongo-Kinshansa behöver livvakter..., men han väl inte någon fallskärm, ännu...
-Nej, just det, men han kan få, svarade Macho avmätt. - Det är inte ovanligt att fallskärmsförmåntagaren själv utvecklat flera magar, so called alternative modules for natural environmentfriendly energyincomtaxes,... ungefär som vår vän i hagen, kon.
- Vad säger du?
- Ja, mycket käk, mycket att förbränna. Har man råd att köpa hundra hamburgare istället för en, kan det hända att man gör det, varför tveka vid korvkioskluckan, när man nångång råkar stå där, efter att ha åkt dit med en av sina tio bilar.Det är inte bra för en fallskärmsförmånstagare att verka som han inte behöver pengarna. Känner en framgångsrik kille som har ett midjemått på 2 meter.
- Det säger du!
- Det är inga vanliga människor. De är onormala människor. Behöver idissla mer. Fundera över livets gåtor. Äter gott som välavlade boxerhundar, med saliven rinnande redan före måltiden, allt för att spara tid.

- Jag trodde att de var alltid i farten, men äter man i tanken liksom,... redan innan man äter,...låter det ju rationellt, som jag tänkte mig....
Macho skruvade på sig, lite irriterat. - Inte alltid på det till det yttre iögonfallande sättet.... det är delvis en bild man får genom media...., men papparazzi har blivit bättre, sanningen uppdagas alltmer. Vi kommer att upptäcka att de som tjänar extremt mycket pengar faktiskt är värda det. När de vilar på en snygg gummimadrass på stranden med sin lokala nyfunna Escort, är det för att de tänker på sin hälsa, man får helt enkelt inte i onödan spilla sin säd på marken. Vilket framgångsrikt företag håller på med onödigheter?

- Näe, det där låter lite groteskt. Är det inte ändå lite hederskillar med hög moral och så.
- Jo, visst är dom det,.... när man ändå talar om flertal, så vet vi ju idag att den framgångsrike inte så sällan har flera fruar så att säga....
- Flera fruar?
- Då blir det ofta flera barn.
- Ja, då förstår jag lite..., många munnar att mätta.
- Sedan kan alla bo i olika villor, på olika håll i världen. Mycket underhåll att betala, ..sådant kan finnas med i bilden.
- Men det blir ju ändå pengar över?
- Ja. men det finns alltid omkostnader, relativt höga omkostnader. Ett är till exempel att man kan hamna att köpa sig fri.
- Köpa sig fri? - Från till exempel onödiga anklagelser och insinuniunitationer. Macho tog fram en svart batong ur skrivbordslådan.
- Med den här kan jag spöa upp dig för 199:50.......

Tog ett steg bakåt (hade hastigt rest mig ur den slitna skinnfatöljen)
- För 1950 kronor vet du inte, men kan ana vad jag kan göra.......och för 99 500 kronor, ja du vet.......min uppdragsgivare drar sig inte för någonting. Som du förstår har en mycket, mycket väl tilltagen fallskärm.... ---

Ja, men varför?, sade jag och var på min vakt.
- Därför att du frågar för mycket,... rotar, lägger näsan i blöt.......vad betyder nästan 100 000 kronor om man vill....

Jag beslöt mig för att lämna Macho Di Lemma för den här gången i en språngmarsch. Visste att jag gått för långt. Det fanns inga som helst bevis för det, ...men anade att de med väl tilltagen fallskärm hade någon tyst, ordlös överenskommelse, ....om att man ville vara i fred. Precis som osynliga partiet...., man fanns inte..., därför kunde man göra som man vill…, till exempel avlägsna mig från denna planet,... så tyst och ordlöst som det anstår med mycket väl tilltagen fallskärm. Efter en vecka är det bortglömt.

Monday, August 14, 2006

Omåttlig Lycka



Min granne frågade mig en dag om jag ville följa med på en åktur i hans nya bil. Det var ganska nyligen faktiskt, vi hade träffats på bostadsområdets parkering, ett lite slumpartat sammanträffande, var på väg till sopsorteringen med mina små späckade soppåsar.

Det var lätt att prata med honom, Petrutz, friidrotts-EM var ett givet samtalsämne, men överträffades förstås av att han byggt sin nya bil själv. Han hade hittat ritningen på en Chevrolet Sportroadster i en gammal Teknik För Alla från 1957. Benämningen Sportroadster är den europeiska, i USA kallade man den helt enkelt för Korvette, men med C. Väl ute på landsvägen, vårt mål för färden var ej förutbestämt, avslöjade Petrutz att han varit i Göteborg under friidrotts-EM och jobbat lite, i själva arrangemanget. Han hade kört bilen som förde diskusarna från bland annat nedslagsplatsen tillbaka till kastringen.

- Men den kärran slog väl inte den här Korvetten, med C? , sade jag ganska bekvämt tillbakalutad i sätet. - Nehedu, men den var bra som terränggående. Lite regn gjorde ju gräsmatta,.... - Se upp!, sade jag. Petrutz svängde lätt med ratten och vi undgick att träffas av en hundtass. - Brukar du ha problem med din längd?, sade han plötsligt, -....jag menar, du är ju lite längre än jag. Tog en tugga av popkornet jag hade med mig. - Nej. Hunden jagade oss. Petruts och jag satt i den snabba Korvetten. Vi hade, som i den populära filmen, liksom, en ursinnig dinosaurie bakom oss. Inte en T-Rex, men en av de alltmer populära mopsarna. Petrutz trampade på gasen. - Jag menar, själv är jag bara sex och en halv ....vad är du, du är väl åtminstone nio om du sträcker på dig. Sträckte på mig, inspirerad av hans ord. - Tack vare den nya teknologin har vi lämnat forntiden bakom oss, fortsatte Petrutz och syftade på att hunden givit upp jakten. Kan också ha varit att dess husse eller matte visslat på Bonzo (visste vad hunden hette, från ett tidigare intermezzo vid sopstationen).

Vi passerade några människobarn som sparkade på en vit glob med svarta fält, (föredrog att kalla "fält" för rutor eller prickar). - Dom där (syftade på människobarnen) tycker om oss lite i alla fall och förresten i Göteborg fick jag nästan liksom träffa systrana Kallur. - Va ?! Jag var naturligtvis imponerad. Tänk att Petrutz... - Ja, de hälsade..., i alla fall liksom vinkade med några fingrar, lite i smyg, innan de var i färd med att springa stafett.... Var annars fullt upptagen då med att köra diskusen. Korvetten, med C, gick bra. Det märktes att han läst ritningarna noga. - Tar inte bränslet slut....hur tankar man?. sade jag och gnagde lite på popkornet. - Vi tar det sen...., den här bilen är fantasidriven.... kolla där fyra flickor, Barbies! Petrutz lät Korvetten med C bromsa in vid trottoarkanten, som vanligt var den besvärande hög.

Flickorna som stod där uppe på trottoaren verkade ännu längre än de faktiskt var. De började plötsligt sjunga med pigga ögon och lätt utåtsvängda armar;

"Att vara flicka det duger ej, nej, nu för tiden är man tjej.
Men up to date och senaste bud det är att bli kallad brud.
Fyra flickor låter tamt. Fyra brudar är mera vant.
Blotta tanken lovar mer, än fyra flickor som ler.
Fyra flickor låter trist. Fyra brudar är nåt visst.
Just därför så väntar vi på ett frieri."

Petrutz försökte ett ögonblick rulla ner bilens fönster i vänstra dörren, men det gick bara inte, det var fastklistrat. - Menar du att den här bilen är fantasidriven....., men hur tankar man? - Från världen vi lever i sade Petrutz. Barbiedockorna såg ner, vädjande, på oss. - Nej något frieri blir det inte, skrek Petrutz genom den lilla springan som ändå fanns. Barbiedockerna såg lite molokna ut. - Ni är för långa för den här bilen, sade Petrutz.

Ja, det var sant, de var längre än vi själva.

Låten "FYRA FLICKOR" (Bossa Nova Ball) är i original av Helmuth Brandenburg, den svenska texten av Torulf. Copyright 1963. Inspelad med Two Twins på Metronome.

SÅNG och DANS




ur DEN ÄKTA GENTLEMANNEN,


eller GRUNDSATSER OCH REGLOR

för god Ton och sannt Lefnadsvett i Umgängeslifvets särskilda Förhållanden

av Professor J.G.Wenzel

ÖFVERSÄTTNING efter TIONDE förbättrade upplagan GÖTHEBORG 1845

Bland de egenskaper, som hufvudsakligast tjena den yngre verlden till förmån, och tillskynda äfven den äldre nöjen, höra ostridigt sång och d a n s. Sången är i stånda att gifva ett visst behag åt det fulaste ansigte och den mest missbildade kropp, och åt den skicklige sångaren hembäres öfverallt aktning och kärlek. - Vid sången kan man på ett långt mer tydligt och tillåtligt sätt visa styrkan och graden af sina känslor, affektens och sinnesrörelsernas stigande och fallande, än i blotta ordens språk. - Sången försätter den sjungande i alla lägen, som kunna förvärfa honom bifall. De märkligaste, de finaste känslor, hjertlighet, värma, smak, deklamation och fantasi kunna vid sången framträda i sin skönaste egendomlighet.

För att s j u n g a u t t r y c k s f u l l t och s k ö n t, måste man helt och hållet tänka sig in i deras ställning, som framställas sjungande. Man bör fullt förstå och känna det man sjunger. T y d l i g h e t e n i ordens uttal är väsentliga, villkoret för en god sång, så sällan denna fodran äfven uppfylles. Åhörarne måste icke blott förnimma toner, utan göras bekanta med textens innehåll. Men den skönaste melodi förlorar sitt behag, om den föredrages med vanprydande åtbörder. Man har sångare och sångerskor, som ej kunna sjunga någon ton, utan att dervid förvrida anletsdragen, eller göra vidriga rörelser med kroppen. - Andra åter försumma naturen helt och hållet, samt vilja blott v a r a k o n s t, derigenom nödvändigt de känslor, sången bör väcka hos åhörarne, måste störas.

Ett godt lefnadsvett har äfven i fråga om sången sina oförkränkbara lagar. De vigtigaste deribland äro ; 1. Lyckas föredraget af ett ställe för sågaren, och känner han sig förtjena bifall, så bör han icke se sig omkring i sällskapet. Detta röjer ett fikande efter beundran och lof, samt misshagar. 2. Spelar man på ett instrument, eller sjunger man, så bör man icke straxt efter styckets slut låta en fullkomlig tystnad inträda; ty äfven denna kunde uttydas såsom uppmaning till bifall. Man öfvergår således skickligt antingen till något annat, eller inleder man ett samtal, så att de närvarande icke få någon tid ledig, den de till slut af blott förlägenhet skulle använda till bifallsyttringar. 3. Man bör icke genom nickningar eller dylika rörelser göra sällskapet uppmärksamt på vissa ställen. Det måste öfverlemnas åt åhörarne, hvad de vilja finna värdigt sin iakttagelse. Icke vårt, utan de närvarandes, omdöme skall här afgöra. 4. Man afmäte sången alltid efter storleken af det rum, hvari man sjunger. I ett blott litet rum och vid ett icke starkt instrument får man icke sjunga så högt, som i en sal och med ackompagnement af flera instrumenter. En stark röst, omildrad i ett ehuru större rum, frambringar hvarken rörelse eller välbehag.

Man hushålle med rösten; man börje lagom starkt, och låte den småningom växa, så att den i intet parti af sången, men minst vid slutet, då den måste göra det starkaste intrycket, är för svag. ---- Ledighet, värdigt skick, behag i ställning och rörelser, jemnmått, rundning och smidighet i bugningar och vördnadsbetygelser - dessa äro de stora fördelar vi erhålla af d a n s e n, och dem vi för hela lifvet bibehålla. Härtill kommer jemnväl, att dessa färdigheter göra oss omtyckta i sällskap, helst hos det vackra könet, hvilket i synnerhet älskar dansen. Det skall gifvas exempel, att menniskor af medelmåttiga själsgåfvor haft sin danskonst att tacka för befodran och lycka.

En god och skön dans bör hafva följande egenskaper : 1. Händernas hållning får icke vara tung och plump. Armarne får ej ligga vid kroppen eller slängas af och an. Deras rörelser måste vara lätta, sparsamma och angenäma. 2. Allt kantigt, tvunget och tillgjordt vid damens uppbjudning till dansen, vid hennes kringförande, vid slutet och vid damens återförande till hennes stol, bör undvikas och får äfven under dansen icke skönjas. 3. Armarnes öppnande, t. ex. vid menuettens slut, måste ske fullt af ödmjukhet och anständighet samt med blygsamt återhåll; ansigtet måste vara fullt af ömt allvar och flärdfrihet. 4. Händerna böra hållas med lindrig fasthet. 5. Man tillåte sig aldrig ställningar, som kunna misstydas, eller skamlös tilltagsenhet. Hvarje tvetydig min under dansen är en förolämpning mot antändigheten, mot den person, med hvilken man dansar, och mot sällskapet; det röjer en straffbar brist på aktning. 6. Vid valser m. m. öfverskride man aldrig nödig måtta. Det är en verklig råhet och bondaktighet, att så länge fortsätta dylika dansar, tills dansaren eller dansarinnan drypa af svett, flämta efter luft och måste gå omkring i salen, likt hästar efter omåttlig ansträngning. 7. Vid dansar i kolonner eller quarreer fodrar aktningen mot de dansande, att man hvarken skingar sin egen eller andras uppmärksamhet., att man gör noga akt på turerna och ej försummar någon figur. 8. Man ihågkomme alltid den regel, att dansen egentligen måste var ett mimiskt accompagnement af kroppen och fötterne till musiken, att den derföre i sina rörelser måste hålla takten, och att den skall uttrycka och refevera musikens innehåll och den deri liggande känslan.

Den, som noga följer denna regel, skall säkert dansa med ädelt skick och odelat bifall. Endast råheten kan finna nöje i ett vildt ras och jägtande i dansen. All värdig hållning försvinner dervid, man stormar oförsvarligt på helsan, och allt nöje sättes i fara att störas genom förskräckande uppträdanden.

Monday, August 07, 2006

ÄR VI EROTISKT OINTRESSERADE ??


VA......ÄR VI EROTISKT OINTRESSERADE ?

Nå – riktigt så illa är det förstås inte – när man ser närmare efter. Det finns faktiskt flera lägenhetstyper med rejäla sängar, som står för vad de är. Riktiga idealsängar förresten, me d bottnar som är precis lagom hårda för att vara nyttiga, - och precis lagom mjuka för att inte vara pinoläger.

Dessa sängar tillfredsställer det av Sängutredningen fastställda m i n i m i k r a v e t på bredd och längd. För att inte tala om att det går att sopa under sängen, utan att ådra sig ryggskott eller behöva hasa omkring på knäna. Dessa sängar står alltså i sängkammaren. Där folk kanske både har druckit och ätit och rökt och till på köpet suttit ner bäddarna.

Man kan fråga sig : Är detta den miljö som kan göra någon erotiskt intresserad? Vore det inte mera romantiskt med skilda sovrum? En vanlig invändning, i synnerhet från unga flickor.

Man ser det framför sig, hur de tänker sig det hela. När det blir sängdags gör unga frun raffinerad natt-make-up framför sitt antika toalettbord, borstar håret tills det skimrar som flytande guld, kryper i sitt himmelsblå drömnattlinne. Och väntar. Tills den äkta mannen höviskt knackar på dörren och tassar in. Iförd något raffigt och bredbrunrandigt. Varpå det vidtar en kärleksscen, som skulle få Ingemar Bergman att bli grön av avund. Visst är sådant tjusigt på film eller i en följetong. Men verkligheten talar ett annat språk.

Huvudproblemet är att sexualitet är ett så besvärande symptom att man tillgriper opraktiska lösningar – som kostar mer än det smakar. Skilda sovrum kostar pengar, mycket pengar. Oroliga familjer frågar sig idag: Har vi längre råd att vara erotiskt intresserade? Det ligger snubblande nära till hands att säga ”Nej”. Sanningen är dock den att det går fortfarande att leva billigt även i erotikens värld.

Det gäller att omsätta sina kunskaper om motpartens vanor med hänsyn till årstiden, väderleken o.s.v. Man måste kunna ställa dagens diagnos. Låt mig gå rakt på sak och belysa vad jag talar om. Vi tänker på en vintrig februarimorgon. Familjefadern gläntar på gardinen och rapporterar gråväder.

Den övriga familjen kryper längre ner under täcket och bereder sig på en långtråkig innedag. Rummet kräver nu detaljer som lättar upp stämningen. Far drar en fräckis som han hört på jobbet, och kliar sig på skäggstubben. En varm erotisk våg far genom rummet. Ja – resten måste jag naturligtvis överlåta åt er egen fantasi.
FÖR LITE ORDNING OCH REDA MÅSTE DET JUA VA !!!

Okänd källa – men,... har du läst detta är du säkert jätte intresserad av att läsa ”För mig till min brud i i tid” på grannbloggen
http://gobbabibliotheket.blogspot.com

Sunday, July 30, 2006

INTE VILKEN TUNNEL SOM HELST




1990-talets största svenska MILJÖSKANDAL
”Den 2 oktober 1997 stod det klart att bygget av två parallella tågtunnlar genom Hallandsåsen, i syfte att öka effekten på Västkustbanan, blivit årtiondets svenska miljöskandal. Byggföretaget Skanska, som utförde arbetet på uppdrag av Banverket, tvingades avbryta projektet på obestämd tid då det visade sig att det fransktillevrekade tätningsmedlet Rhoca-Gil, använt för att stoppa grundvattnet i arbetstunneln, läckte ut gift (akrylamid) i bl.a. den närbelägna Vadbäcken.

Ca 250 nötkreatur, vilka druckit av vattnet i bäcken, hade förgiftningssymptom och måste avlivas. Mjölkbönder tvingades hälla ut 360 000 liter mjölk från angripna kor. Frukt och grönsaker som bevattnats med det förorenade vattnet misstänktes vara giftiga, och från en fiskodling i Ängelsbäck rapporterades att ett 50-tal fiskar dött. Var fjärde arbetare vid tunnelbygget visade sig också ha gifthalter i blodet eller symptom på nervpåverkan. De boende i rsikområdet varnades för att använda vattnet i sina brunnar. Saneringsarbetet i de norra tunnelsektionerna på Hallandsåsen beräknas ta flera år i anspråk, varför det är ovisst om och när det halvfärdiga tunnelbygget kan återupptas. Ingen vet heller hur dyrt det blir. Hittills är kostnaden för projektet uppe i 2,8 miljarder kr. ”
Enligt årsboken När Var Hur 1999.

Inte alls länge sedan bekräftades det i SVT:s Uppdrag Granskning, att tunnelbygget pågår igen. Jätteborren hade visserligen krånglat en tid och notan lär sluta på 6 miljarder ( om jag hörde rätt) men det är väl beräkningen i dagsläget.

Från början antogs att tunnelbygget var bra för att det ”skapade jobb”, ca 100 (om jag hörde rätt) och det var bra för västkustens infrastruktur med snabbare tågförbindelse. De nya, idag verksamma, snabbtågen har sedan dess redan öveträffat den tidbesparingen…, om jag hörde rätt.

Funderar på, om inte vädret helomvänder i augusti, att cykla ner till tunnelbygget, tur och retur är det väl drygt 6 mil, från mitt högkvarter. Det går förstås snabbare med bil, men det är häftigare att cykla, man hinner se grässtråna i vägkanten.

Monday, July 03, 2006

Den Eviga (1926-1962)





Så olycklig. Så lyckad. Så underskattad.


Alla fattade det. Till och med den självgode Andy Warhol. Inga prinsessor à la Diana fixar det där som Marilyn fixade.

Men vad är ”det där”?

.....Madonna.Christina Aguilera. Anna Nicole Smith. Gwen Stefani. Lindsay Lohan. Geri Halliwell. Vad har de alla gemensamt förutom faktumet att de är framgångsrika kvinnor? Jo, alla har de Marilyn Monroe listad som inspirationskälla. Varför?

Jag tror faktiskt att nästan alla kvinnor kan identifiera sig med Marilyn. Det är därför hon blivit en sådan ikon. Hon var mystisk. Idag är det dessvärre svårt att som skådespelare eller artist bli legendarisk på samma sätt som Marilyn. Varför? Dagens konsumtionssamhälle verkar förtära klockrena talanger till bristningsgräns. Vi blir överösta, övermättade och uttråkade av samma nuna. Vi kan få våra idoler på mobilen, i mailboxen, i TV-rutan, på nätet och i princip var fan vi vill. Någonting otillgängligt är någonting åtråvärt. Jag ställer mig frågan; var tog denna otillgänglighet vägen?

Och dagens popkulturella ikoner går mest omkring och är en image. Men Marilyn var inte bara en ikon – hon blev två. Hon var en kvinna med stort K. Men bakom ikonen Marilyn Monroe fanns Norma Jeane, den sårbara flickan. Jag tror att många kvinnor har en Norma i sig. Flickan, som vill bli omhändertagen och älskad av en fadersgestalt. Sedan har många kvinnor även vampen Marilyn i oss. Vampen, som vill bli åtrådd och uppmärksammad för sin kvinnlighet. För vem kan undgå klarröda läppar, stilettklackar och långa ögonfransar?

Jag anser själv att Marilyns skådespelarinsatser är gravt underskattade. Hon var underbar i t.ex. ”The Misfits” (1961) gentemot Clark Gable. Argumentet att hon var en crappy skådis håller, enligt mig, dessvärre inte. Jag håller däremot med om att hon faktiskt fick många roller just på grund av sitt utseende. Hon förstärkte bilden av den blåsta blondinen. Och det sålde. Hon lär ha haft en hög halt av självdistans.

Det är inte helt fel att som kvinna ha Marilyn som förebild. (Det där med att hon är/var en sexsymbol samt att ha en sexsymbol som förebild får vi ta en annan gång.) Trots att hon kan kritiseras för det omdiskuterade narkotika(miss-)bruket bidrog hon inte till något osunt kroppsideal.

Marilyn Monroe var en amerikansk skådespelerska, sångerska (tycka vad man vill om musikaliteten), och stilikon. Hon bar på en karisma och en sensualitet som får närmsta sönderblonderad bimbobrud med silikon i kroppen att framstå som ett skämt. För Marilyn var fanimej inte från denna planet. Hon var från himlen.

Mer Marilyn? Läs den moderna klassikern ”Blonde” av Joyce Carol Oates & ”The Many Lives of Marilyn Monroe” av Sarah Churchwell.

Alex Eisenstein, kritisk medborgare

© Alex Eisenstein


Zagolandet är stolt över sin Zago-gäst, på Zagolikt återbesök.

http://felira.blogspot.com

http://www.chili.se

http://zagolandet.blogspot.com/2006/03/zago-gst.html

http://www.liebling.nu

http://intra.smk.se/exchweb/bin/redir.asp?URL=http://www.jagkonsument.se




Sunday, July 02, 2006

O R I G I N A L




I arkivet, som jag tappat kontrollen över, har jag rätt många äldre schlager&populärmusiknoter. Inköpta då retroaktivt…antikvariat, prylbodar eller i någon märklig gammal liten musikaffär, någonstans i Sverige, där en bild av Thore Skogman skymtar bakom huvudet på expediten, som frågar om vad jag tycker om Majestic-strängar.

Omslagen på dessa äldre noter är ofta färgglada, påkostade för sin tid. Då det i många fall inte fanns tv eller LP-skivan var ny. Den ibland spekulativa framsidesomslagstraditionen, ...ibland mer eller mindre lätt propagandistiska, går tillbaka till 1800-talet.

Sophia Loren ovan i en pose´, förmodligen ur filmen ”Den Åtrådda”, notbladet i alla fall från 1955. Hon blev säkerligen kallad både Bystdrottning och Sexbomb i media. Själv begrep jag inte så mycket på den tiden, men har senare tänkt; om hon hade en sådan titel, vad hade andra inte då för titlar?

Inte alls många år sedan läste jag en s k spelbilaga i den sydsvenska kvällstidningen Kvällsposten. Jag upptäckte att ett av spelförslagen gällande sexling på Lången (tippa sex valfria matcher ur ett program, oddsen multipliceras), kallades Sexbomben.

Frågade Macho-Cliff (fingerat namn) vad han trodde; han svarade ; ” Till och med till Ahlgrens bilar vill man gärna ha originaldelar, inte massa look-a-likes….om inte Nöden kräver något annat”.

Ett svar att meditera över, betyder inte det helt enkelt; bara det att originalen är bäst? Passerade en gång (ungefär 1989) en musikaffär i Västra Aaros, till min förvåning stod där en pappgubbe utanför i naturlig storlek, fotografiskt återgav den en känd svensk artist, i en pose´som jag kände igen från omslaget av en Elvis Presley grammofonskiva, den första LP:n. Den utkom mer än trettio år tidigare.

”Så simpelt tänkte jag”, ”den där placebon tror att det är ingen som märker det”….

Sophia Lorens officiella, idag http://www.sophialoren.com/ På denna webbsite hittade jag bland annat en samling av musikinspelningar, med rätt spännande..., jaså, inte det...många rätt roliga.... jaså inte det, rätt originella…jaså inte det ....– gå då för fan ut och lyssna på din k-pist i bilen!

andra italienska originaldelar hittar du t. ex här

http://www.imdb.com/name/nm0536167/ (Anna Magnani)
http://www.lollobrigida.de/ (Gina Lollobrigida)

Saturday, June 24, 2006

M o d e r n t




Runette, Runes fru, var en modern kvinna. Hon hade tjejlunch med Eva. De satt vid ett fönsterbord på Flamingo, hörnet vid Hornstullsrondellen.

– Mitt bästa minne den sommaren var när jag smugit backstage under Roger Pontare i Jolly,…faktiskt var det under scenen, där jag kunde se strålkastarskenet mellan bräderna av furu. Eva tog en rejäl bit av räksmörgåsen. Runette fortsatte; - När jag tittade upp….blixtarna talade och min Kodak Instamatic gick på högvarv…i den stunden av ivrig upphetsning råkade jag hålla kameran felvänd. På alla bilder sedan såg man min fladdrande tunga och amalgamen som en silverskatt….ti-hi-hiHaHaHa. – Ti-hi-hifnitter, Eva kunde inte låta bli att förena sig i skrattet nästan innan hon svalt biten av räkmackan.

Eva samlade sig och drog med tungan bort någon brödsmula från framtänderna; – Du vet …dom där djupfrysta pizzorna, testade en Mozzarella. Det är bara att rippa upp förpackningen med ett redskap, ganska enkelt,…behöver faktiskt inte slita upp det med fingrarna. – Vad effektivt, kommenterade Runette och slängde en hastig blick på Evas välmanikyrerade naglar. – Ja, och när det är färdigt rullar man in gaffeln i långa elastiska och lite hala trådar…., dessa kunde man sträcka ut i en sorts nylonstrumpeliknande….en halvmeter från tallriken. Så när jag provade att tugga på massan…., det var som ett jättetuggummi,…inte direkt illasmakande…

Runette tittade fascinerat på Eva, med handen för munnen för att inte brista ut i gapskratt. – Inte direkt illasmakande,….men klumpen blev inte mindre efter säkert minst två minuters tuggande. När jag tog ut den gula klumpen och lade den på tallrikskanten tyckte jag den såg ut som ett jättelikt Buffalo Bill …tuggummi,… du vet där med citron och tuttifruttismak. Hellre tuggar jag på min tunga än köper Icas Mozzarella!

Runette vek sig av kvävda skrattsalvor och blev iakttagen av andra matgäster. De lugnade emellertid ner sig ganska snabbt, Runette tittade på det förgyllda armbandsuret. – Oj…, jag måste kila, skall till vitvarubutiken, har beställt en Electro-Helios! Har tänkt befria Rune från disken… - Nämen,…är det inte karlacurling…som de modernt säger, sade Eva lite fundersamt. Runette tittade på henne. – Då får vi bättre tid för vårt samliv, rättare sagt 17 minuter och 34 sekunder…carlacurling? Nej, det är ju om man hjälper dom, inte när det hjälper mig.

Eva såg med runda ögon ut genom det regnvåta fönstret när Runette lämnade Flamingo. Hon gick över gatan med lätta steg i ett par eleganta Estrella OLW:s, på väg mot vitvarubutiken. Eva visste nu vad hon skulle göra när hon kom hem, prata med Bruno, hon skulle få honom att lämna in bilen till verkstan istället för att han skulle göra det själv. Det var ju så töntigt gammaldags att han var så duktig att han skulle fixa det där själv. Hon själv skulle ta ett bubbelbad. Han själv skulle säkert bara tycka det är roligare att ligga under henne istället för den där oljiga Volvon.

Thursday, June 22, 2006

F A S H I O N ... 1997



……..I Aftonbladets ungdomsbilaga PULS.
Zagolandet har tagit upp det tidigare, i oktober 2005, ett av de tidigaste inläggen.
http://zagolandet.blogspot.com/2005/10/retro-1.html

Där finns en utförligare genomgång av texten i bilagan.
Dessförrinnan tog jag faktiskt upp det redan på 1990-talet i något halvoffentligt sammanhang.
Bilden ovan är från mittuppslaget i det speciella numret (fredag 1 augusti 1997).

Något tidigare (fredag 11 juli 1997) skrävlar AB inne i den ordinarie tidningen;

”Puls störst – igen” ”Aftonbladets nöjesbilaga Puls har 906 000 läsare, visar en färsk undersökning.
Det är 271 000 fler än Expressen Fredag.

” Ur en kort intervju med d v Puls-redaktören Martin Engqvist 11 juli; ”Vad är det som gör Puls så bra? – Vi gör en tidning för hela Sverige, innehållet kretsar inte bara kring hippa innekretsar i Stockholms innerstad. Dessutom har vi landets bästa skribenter, fotografer och redigerare.”Vad är tanken med Puls? - Puls ska vara den bästa starten på helgen, oavsett om man vill gå på krogen, bio eller stanna hemma för att lyssna på skivor eller se på video”

Det som retar mig mest för dagen, är den maktfullkomlighet (genom efter svenska förhållanden; enorm spridning) och "trendriktighet" man gödslar ut, utan allmänbildning eller självkritik. Det antas att alla skall falla som käglor för vilka trender som helst? Skall man få annonsera hur som helst bara man betalar för det? Somliga tycker det!!

Har svårt att tänka mig att den bilagan publicerats ett antal år senare, låt oss säga veckan efter Anna Lindh mordet.

I dagens heta diskussion om fildelning saknar jag ett viktigt element; vad f-n är det som är så viktigt att få ladda ner? Vilken skit som helst?

Wednesday, June 21, 2006

S O M M A R S O L S T Å N D E T


...står det i min väggalmanacka. På söndag är det Johannes Döpares dag. Lördag, har man rättat mig nu. (Vi går mot höst igen.)

Den extrema minoritet som följt händelseförloppet på Z A G O L A N D E T vet att ett av de osynliga partier jag i smyg följt inför valet är Sista Dagars KLASSRESA (SDKL-r). Inför förra nyåret satsade man hårt på fyrverkerier - en hemlig film från en av ungdomsträffarna i januari har läckt ut på nätet.

En riktig gotterulle för fildelarna - men inget för känsliga tittare!

For englishspeaking viewers : Click, and ... Here we see quite normal, male, fotballhooligans in a celebration act of something very special- this is not normal for this blog - but sometime you must show the simple truth of the bright moments in the western world. They have a party! Maybe it´s Werner von Brauns Birthday!

http://video.google.com/videoplay?docid=-2223302573352891263&q=rocket+video

Tuesday, June 13, 2006

Det är skillnad på jobb


Åzkar, nyutnämnd turistchef i Jokkmokk genom Zagolandet Promotion, fick sitt jobb genom att han är cool och har lokalkännedom. I Indien där det saknas 700 miljoner vattenclosettes, ärver man sitt jobb som latrintömmare om man tillhör rätt kast. "Ett riktigt skit-jobb", tycker vi, "såna jobb borde ju också annonseras ut i Platsjournalen så att de blir tillgängliga för alla"". "Och 8 timmar om dagen skall det va´", tillägger turistchefen i Jokkmokk.