VIDEOVÅLD OCH PORRPENGAR ..

Så heter rubriken, ett inslag av Birgitta Onsell i tidningen Hertha, febrauari 1981. Den texten kommer oavkortad nedan. Innan det; den minoritet som av misstag läst mina egna texter, vet att jag vanligen tycker illa om ”kvälls”tidningslöpsedlar. De är fördummande i det långa loppet. Det spelar mindre roll att varje ”kvälls”tidning kan innehålla ett par läsvärda sidor av någon initierad skribent, i någon aktuell debatt. Hur man skyltar med sina produkter är klart ganska väsentligt i bilden av i vilket (kultur)samhälle vi lever.


VIDEOVÅLD OCH PORRPENGAR
” Detta blir inga uppbyggliga rader. De kommer att handla om ”det samhälle” vars innerväggar är tapetserade med kvinnodiskriminerande bilder”. Uttrycket är Carl Gustaf Boethius! Det känns vämjeligt. Uppfläkta kvinnor med tonvikt på bål och öppna blygdläppar – se här dagens vinstbransch. Kvinnoföraktet sätter sprätt på affärerna. Enbart herrtidningen FIB-aktuellt säljs i 30 miljoner exemplar årligen. Inte är vi snusk inte. Inte kvinnoskändar vi inte. Vi är så seriösa, så seriösa.

Men nattsvarta moralister och kivinnoorganisationer talar skit om oss och smutskastar våra stackars kunder. Det är innehavarna av Europas största porraffär som uttalar sig i en herrtidning. De finns på Söder i Stockholm. Dessa framsynta energiska baddare som satsar på tillväxt. Störst i världen är målet. Vi behövs, fortsätter de. Vi behövs med våra 3 500 pornografiska filmer, 2000 olika tidningar och vår lilla nyss påbörjade videokassettavdelning på 700 nummer. Kom in så bevisar vi!

TILL LYST. Hela den tillgängliga pornografiska marknaden vimlar av finfina grejer. Bilder och texter av gruppvåldtäkter som inte slutar förrän flickan ”svimmar” och den stora manliga utlösningen inträffar just som flickan får en kniv i sig. Kassett med flicka häftigt onanerande i ett badkar. Man inträder. Skjuter henne med bultpistol. Många härliga hål. Penisar i anus, penisar i flickhalsar, fäder som tuggar på sina döttrars könsdelar. Toalettknull, vapenhantering, köttslamsor. Armar och ben under sågen. Ta hem och njut i lugn och ro. Vi satsar på hela familjen. Yttrandefrihet och valfrihet, ohämmad tryckfrihet. Obegränsat var vårt förtroende för de goda krafterna och människans fria val. Men hur blev det? Valfrihet – för vem? Tryckfrihet – för vem, på vilkas villkor, på vilkas bekostnad?
Birgitta Onsell i tidningen Hertha(Feb.1981)


ett annat inlägg från ungefär samma tid:

VADÅ SKYLTNINGSFÖRBUD
Jag har tankat min bil och står nu vid kassan i bensinstationen. På disken, mitt framför näsan på mig, står första numret av en ny svensk porrtidining uppställd. Jag kan inte undgå att se den. Den upptar en stor del av mitt synfält. Omslaget visar en vacker, naken flicka, kravlande på alla fyra, med baken vidöppet gapande mot åskådaren. Flickan gapar också. Hon vänder på huvudet och gapar, nyfiket, förväntansfullt. Den som sett en ko uppställd till betäckning, förstår vad det handlar om. Man saknar bara klöverbladet i munnen.

– Det är förbjudet att skylta med porr, säger jag och försöker få ögonkontakt med kassörskan bakom skyltfönstret. –Det är inte porr, svarar hon snabbt, inlärt. Det finns annat i den också, tekniska artiklar och sånt. – Det är förnedrande för mig att behöva se sånt där, vidhåller jag. Jag kan inte handla här om ni ska fortsätta sälja porr. En äldre man i kön bakom mig skruvar på sig besvärat. -Du behöver inte tittaom du inte vill. Förresten behöver du inte handla här mera om du inte vill, ropar kassörskan bakom mig. Det blir besvärligt det här. Jag får sälja bilen och börja åka kommunalt.

Men i pressbyråkiosken, där jag ska köpa biljetthäften är det lika illa. Hela paraden av porrtidningar hänger i fönstret. – Förbjudet att skylta med porr? Nja, vi skyltar inte. VI HAR BARA HÄNGT UPP DEM. Du behöver inte titta om du inte vill. Bensinkassörskans ord ringer i mina öron. Är det bara att titta åt ett annat håll, låtsas att man inte ser, inte förstår? Kanske är jag överkänslig, när det gäller mig och min grupp av människor. Om det i stället gällde invandrare, zigenare, samer, negrer? Hur skulle jag reagera då? Angår det negrer vad som skrivs om negrer? Angår det dem att det finns tidningar, vars stående tema är negrer som handelsvara, vad man kan använda dem till, var de billigaste finns, vilka kriterier man kan ställa på dem, hur man tuktar dem och var man köper tortyrredskapen, kedjor, knutpiskor, nabbade slagträn m m ? Allt under förevändningen att det är just vad negrer gillar. Negrer vill bli förnedrade och torterade.”
Eva , tidningen Hertha september 1981


Det är tag sedan ovanstående inlägg, över kvartssekel. Videokassetten håller idag på att försvinna…., ny digital teknik har på ett förkrossande sätt tagit över. Det gamla östblocket har fallit och den muslimska världen rör på sig. Läge för kulturrkockar hela tiden, en process av historiska mått. Själv gissar jag att även det s k ”västerlandet”måste förändra sina attityder. I så fall är det inte heller första gången i historien.