INTE VILKEN TUNNEL SOM HELST

1990-talets största svenska MILJÖSKANDAL
”Den 2 oktober 1997 stod det klart att bygget av två parallella tågtunnlar genom Hallandsåsen, i syfte att öka effekten på Västkustbanan, blivit årtiondets svenska miljöskandal. Byggföretaget Skanska, som utförde arbetet på uppdrag av Banverket, tvingades avbryta projektet på obestämd tid då det visade sig att det fransktillevrekade tätningsmedlet Rhoca-Gil, använt för att stoppa grundvattnet i arbetstunneln, läckte ut gift (akrylamid) i bl.a. den närbelägna Vadbäcken.

Ca 250 nötkreatur, vilka druckit av vattnet i bäcken, hade förgiftningssymptom och måste avlivas. Mjölkbönder tvingades hälla ut 360 000 liter mjölk från angripna kor. Frukt och grönsaker som bevattnats med det förorenade vattnet misstänktes vara giftiga, och från en fiskodling i Ängelsbäck rapporterades att ett 50-tal fiskar dött. Var fjärde arbetare vid tunnelbygget visade sig också ha gifthalter i blodet eller symptom på nervpåverkan. De boende i rsikområdet varnades för att använda vattnet i sina brunnar. Saneringsarbetet i de norra tunnelsektionerna på Hallandsåsen beräknas ta flera år i anspråk, varför det är ovisst om och när det halvfärdiga tunnelbygget kan återupptas. Ingen vet heller hur dyrt det blir. Hittills är kostnaden för projektet uppe i 2,8 miljarder kr. ”
Enligt årsboken När Var Hur 1999.

Inte alls länge sedan bekräftades det i SVT:s Uppdrag Granskning, att tunnelbygget pågår igen. Jätteborren hade visserligen krånglat en tid och notan lär sluta på 6 miljarder ( om jag hörde rätt) men det är väl beräkningen i dagsläget.

Från början antogs att tunnelbygget var bra för att det ”skapade jobb”, ca 100 (om jag hörde rätt) och det var bra för västkustens infrastruktur med snabbare tågförbindelse. De nya, idag verksamma, snabbtågen har sedan dess redan öveträffat den tidbesparingen…, om jag hörde rätt.

Funderar på, om inte vädret helomvänder i augusti, att cykla ner till tunnelbygget, tur och retur är det väl drygt 6 mil, från mitt högkvarter. Det går förstås snabbare med bil, men det är häftigare att cykla, man hinner se grässtråna i vägkanten.

Den Eviga (1926-1962)

Så olycklig. Så lyckad. Så underskattad.


Alla fattade det. Till och med den självgode Andy Warhol. Inga prinsessor à la Diana fixar det där som Marilyn fixade.
Men vad är ”det där”?

.....Madonna.Christina Aguilera. Anna Nicole Smith. Gwen Stefani. Lindsay Lohan. Geri Halliwell. Vad har de alla gemensamt förutom faktumet att de är framgångsrika kvinnor? Jo, alla har de Marilyn Monroe listad som inspirationskälla. Varför?

Jag tror faktiskt att nästan alla kvinnor kan identifiera sig med Marilyn. Det är därför hon blivit en sådan ikon. Hon var mystisk. Idag är det dessvärre svårt att som skådespelare eller artist bli legendarisk på samma sätt som Marilyn. Varför? Dagens konsumtionssamhälle verkar förtära klockrena talanger till bristningsgräns. Vi blir överösta, övermättade och uttråkade av samma nuna. Vi kan få våra idoler på mobilen, i mailboxen, i TV-rutan, på nätet och i princip var fan vi vill. Någonting otillgängligt är någonting åtråvärt. Jag ställer mig frågan; var tog denna otillgänglighet vägen?

Och dagens popkulturella ikoner går mest omkring och är en image. Men Marilyn var inte bara en ikon – hon blev två. Hon var en kvinna med stort K. Men bakom ikonen Marilyn Monroe fanns Norma Jeane, den sårbara flickan. Jag tror att många kvinnor har en Norma i sig. Flickan, som vill bli omhändertagen och älskad av en fadersgestalt. Sedan har många kvinnor även vampen Marilyn i oss. Vampen, som vill bli åtrådd och uppmärksammad för sin kvinnlighet. För vem kan undgå klarröda läppar, stilettklackar och långa ögonfransar?

Jag anser själv att Marilyns skådespelarinsatser är gravt underskattade. Hon var underbar i t.ex. ”The Misfits” (1961) gentemot Clark Gable. Argumentet att hon var en crappy skådis håller, enligt mig, dessvärre inte. Jag håller däremot med om att hon faktiskt fick många roller just på grund av sitt utseende. Hon förstärkte bilden av den blåsta blondinen. Och det sålde. Hon lär ha haft en hög halt av självdistans.

Det är inte helt fel att som kvinna ha Marilyn som förebild. (Det där med att hon är/var en sexsymbol samt att ha en sexsymbol som förebild får vi ta en annan gång.) Trots att hon kan kritiseras för det omdiskuterade narkotika(miss-)bruket bidrog hon inte till något osunt kroppsideal.

Marilyn Monroe var en amerikansk skådespelerska, sångerska (tycka vad man vill om musikaliteten), och stilikon. Hon bar på en karisma och en sensualitet som får närmsta sönderblonderad bimbobrud med silikon i kroppen att framstå som ett skämt. För Marilyn var fanimej inte från denna planet. Hon var från himlen.

Mer Marilyn? Läs den moderna klassikern ”Blonde” av Joyce Carol Oates & ”The Many Lives of Marilyn Monroe” av Sarah Churchwell.

Alex Eisenstein, kritisk medborgare

© Alex Eisenstein

Zagolandet är stolt över sin Zago-gäst, på Zagolikt återbesök.

http://felira.blogspot.com

http://www.chili.se

http://zagolandet.blogspot.com/2006/03/zago-gst.html

http://www.liebling.nu

http://intra.smk.se/exchweb/bin/redir.asp?URL=http://www.jagkonsument.se

O R I G I N A L

I arkivet, som jag tappat kontrollen över, har jag rätt många äldre schlager&populärmusiknoter. Inköpta då retroaktivt…antikvariat, prylbodar eller i någon märklig gammal liten musikaffär, någonstans i Sverige, där en bild av Thore Skogman skymtar bakom huvudet på expediten, som frågar om vad jag tycker om Majestic-strängar.

Omslagen på dessa äldre noter är ofta färgglada, påkostade för sin tid. Då det i många fall inte fanns tv eller LP-skivan var ny. Den ibland spekulativa framsidesomslagstraditionen, ...ibland mer eller mindre lätt propagandistiska, går tillbaka till 1800-talet.

Sophia Loren ovan i en pose´, förmodligen ur filmen ”Den Åtrådda”, notbladet i alla fall från 1955. Hon blev säkerligen kallad både Bystdrottning och Sexbomb i media. Själv begrep jag inte så mycket på den tiden, men har senare tänkt; om hon hade en sådan titel, vad hade andra inte då för titlar?

Inte alls många år sedan läste jag en s k spelbilaga i den sydsvenska kvällstidningen Kvällsposten. Jag upptäckte att ett av spelförslagen gällande sexling på Lången (tippa sex valfria matcher ur ett program, oddsen multipliceras), kallades Sexbomben.

Frågade Macho-Cliff (fingerat namn) vad han trodde; han svarade ; ” Till och med till Ahlgrens bilar vill man gärna ha originaldelar, inte massa look-a-likes….om inte Nöden kräver något annat”.

Ett svar att meditera över, betyder inte det helt enkelt; bara det att originalen är bäst? Passerade en gång (ungefär 1989) en musikaffär i Västra Aaros, till min förvåning stod där en pappgubbe utanför i naturlig storlek, fotografiskt återgav den en känd svensk artist, i en pose´som jag kände igen från omslaget av en Elvis Presley grammofonskiva, den första LP:n. Den utkom mer än trettio år tidigare.

”Så simpelt tänkte jag”, ”den där placebon tror att det är ingen som märker det”….

Sophia Lorens officiella, idag http://www.sophialoren.com/ På denna webbsite hittade jag bland annat en samling av musikinspelningar, med rätt spännande..., jaså, inte det...många rätt roliga.... jaså inte det, rätt originella…jaså inte det ....– gå då för fan ut och lyssna på din k-pist i bilen!

andra italienska originaldelar hittar du t. ex här

http://www.imdb.com/name/nm0536167/ (Anna Magnani)
http://www.lollobrigida.de/ (Gina Lollobrigida)