Ang "klass-skillnader som inte syns" - Jomen, visst syns de men på annat sätt. Ibland sitter skillnaderna direkt i språket. En del behöver bara öppna munnen..., inte så mycket för tandstatus, utan vad som sägs, hur det sägs. Också när det skrivs, något liknande fenomen. Mycket av bloggandet anses väl vara ganska lågstatus. Det är mera high-class att ge en bok med hård pärmar. Bloggar är mest som olika glassorter, men det kan vara kul för det, det "är ju för alla" som inte lyckats etablera sig genom de vanliga kanalerna, inte passera nålsögon, ...pöbeln, patrasket. Men man kan ha ganska snygga (färdigserverade) digitala layouts. Man har ganska gratis lyckats komma till ett fält av vissa tekniska kvalitetskriterier. Hur skall det gå när dagens ultimata underklass (???), de som inte idag ens har en egen blogg/hemsida, - plötsligt har det! Skillnaderna blir "bara" till sist definitivt detaljer i språket - vi behöver ju inte ens ses, behöver inte visa våra eländiga kläder, trasiga skor, stora öron.
Eller långa näsa. (Pinocchiosyndromet, ; för mycket lögner, ...syns till sist,... i dagsljuset ?
I den egna lilla blogg-booten ?
Det hemliga men ändå offentliga båset, mest för alla Pinocchiokompisar?
Eller: Ingen annan kan ju se det...., är det trots allt en sluten krets, öppenheten är skenbar?)
No comments:
Post a Comment