Ur en begagnad Metro-tidning, ...läste jag torsdagen 26 april, ...på bussen från Laholm (insändare sid 34) :
Jag väntar på att någon vill ha mig
ARBETSLÖSHET. Jag har själv varit med och röstat fram Anders Borg och de andra och tycker absolut att det skall löna sig att arbeta jämfört med att få a-kassa. Men då måste man också kunna få ett arbete. Nu har jag varit arbetslös i fem månader och sökt över 100 arbeten utan resultat. Det märkliga är att jag är strax över 40, språkbegåvad med fina utbildningar och god erfarenhet i bagaget. Jag har vuxna barn, är trevlig och ser proper ut. Jag är rökfri, punktlig och effektiv. Listan med goda referenser är lång. Ändå är det svårt. Jag vill med detta påvisa att det inte bara är slashasar som drönar omkring och är abetslösa. Vi är väldigt många kompetenta personer som bara väntar på att den dagen skall komma när någon vill ha oss.
ANNA KARLSSON, ÖSTERMALM
Så sant som det är skrivet. Mina tankar har ofta gått vidare till; att i kölvattnen av arbetslöshet upptäcker många hur man mäter individen genom dennes ekonomiska tillstånd. Det är en enkel och cynisk måttstock, förfaller lätt till schablontänkande. Den som inga pengar har, får gå med rumpan bar. De medellösa får nästan alltid skylla sig själva, som om de inte levde i någon samhällsstruktur. De finns i ingen omgivning.
När mätningen är som mest kallhamrad, är det som om man mäter den medellöses längd med linjal.
"Du är 175 cm, jaha, nästa, du är bara 1,5 cm, ja dig kan någon trampa på som en insekt på marken, utan att nästan någon märker det.
Du som är bara 1,5 cm har också låg intelligenskvot. Kunskaper? Hahaha. Hur skulle en så låg varelse begripa mer än som är mycket högre?"
Han träffade Linjalmannen och Måttbandsflickan :
http://gobbabibliotheket.blogspot.com/2006/04/linjalmannen-och-mttbandsflickan_15.html
Jag väntar på att någon vill ha mig
ARBETSLÖSHET. Jag har själv varit med och röstat fram Anders Borg och de andra och tycker absolut att det skall löna sig att arbeta jämfört med att få a-kassa. Men då måste man också kunna få ett arbete. Nu har jag varit arbetslös i fem månader och sökt över 100 arbeten utan resultat. Det märkliga är att jag är strax över 40, språkbegåvad med fina utbildningar och god erfarenhet i bagaget. Jag har vuxna barn, är trevlig och ser proper ut. Jag är rökfri, punktlig och effektiv. Listan med goda referenser är lång. Ändå är det svårt. Jag vill med detta påvisa att det inte bara är slashasar som drönar omkring och är abetslösa. Vi är väldigt många kompetenta personer som bara väntar på att den dagen skall komma när någon vill ha oss.
ANNA KARLSSON, ÖSTERMALM
Så sant som det är skrivet. Mina tankar har ofta gått vidare till; att i kölvattnen av arbetslöshet upptäcker många hur man mäter individen genom dennes ekonomiska tillstånd. Det är en enkel och cynisk måttstock, förfaller lätt till schablontänkande. Den som inga pengar har, får gå med rumpan bar. De medellösa får nästan alltid skylla sig själva, som om de inte levde i någon samhällsstruktur. De finns i ingen omgivning.
När mätningen är som mest kallhamrad, är det som om man mäter den medellöses längd med linjal.
"Du är 175 cm, jaha, nästa, du är bara 1,5 cm, ja dig kan någon trampa på som en insekt på marken, utan att nästan någon märker det.
Du som är bara 1,5 cm har också låg intelligenskvot. Kunskaper? Hahaha. Hur skulle en så låg varelse begripa mer än som är mycket högre?"
Han träffade Linjalmannen och Måttbandsflickan :
http://gobbabibliotheket.blogspot.com/2006/04/linjalmannen-och-mttbandsflickan_15.html
