Så olycklig. Så lyckad. Så underskattad.
Alla fattade det. Till och med den självgode Andy Warhol. Inga prinsessor à la Diana fixar det där som Marilyn fixade.
Men vad är ”det där”?
.....Madonna.Christina Aguilera. Anna Nicole Smith. Gwen Stefani. Lindsay Lohan. Geri Halliwell. Vad har de alla gemensamt förutom faktumet att de är framgångsrika kvinnor? Jo, alla har de Marilyn Monroe listad som inspirationskälla. Varför?
Jag tror faktiskt att nästan alla kvinnor kan identifiera sig med Marilyn. Det är därför hon blivit en sådan ikon. Hon var mystisk. Idag är det dessvärre svårt att som skådespelare eller artist bli legendarisk på samma sätt som Marilyn. Varför? Dagens konsumtionssamhälle verkar förtära klockrena talanger till bristningsgräns. Vi blir överösta, övermättade och uttråkade av samma nuna. Vi kan få våra idoler på mobilen, i mailboxen, i TV-rutan, på nätet och i princip var fan vi vill. Någonting otillgängligt är någonting åtråvärt. Jag ställer mig frågan; var tog denna otillgänglighet vägen?
Och dagens popkulturella ikoner går mest omkring och är en image. Men Marilyn var inte bara en ikon – hon blev två. Hon var en kvinna med stort K. Men bakom ikonen Marilyn Monroe fanns Norma Jeane, den sårbara flickan. Jag tror att många kvinnor har en Norma i sig. Flickan, som vill bli omhändertagen och älskad av en fadersgestalt. Sedan har många kvinnor även vampen Marilyn i oss. Vampen, som vill bli åtrådd och uppmärksammad för sin kvinnlighet. För vem kan undgå klarröda läppar, stilettklackar och långa ögonfransar?
Jag anser själv att Marilyns skådespelarinsatser är gravt underskattade. Hon var underbar i t.ex. ”The Misfits” (1961) gentemot Clark Gable. Argumentet att hon var en crappy skådis håller, enligt mig, dessvärre inte. Jag håller däremot med om att hon faktiskt fick många roller just på grund av sitt utseende. Hon förstärkte bilden av den blåsta blondinen. Och det sålde. Hon lär ha haft en hög halt av självdistans.
Det är inte helt fel att som kvinna ha Marilyn som förebild. (Det där med att hon är/var en sexsymbol samt att ha en sexsymbol som förebild får vi ta en annan gång.) Trots att hon kan kritiseras för det omdiskuterade narkotika(miss-)bruket bidrog hon inte till något osunt kroppsideal.
Marilyn Monroe var en amerikansk skådespelerska, sångerska (tycka vad man vill om musikaliteten), och stilikon. Hon bar på en karisma och en sensualitet som får närmsta sönderblonderad bimbobrud med silikon i kroppen att framstå som ett skämt. För Marilyn var fanimej inte från denna planet. Hon var från himlen.
Mer Marilyn? Läs den moderna klassikern ”Blonde” av Joyce Carol Oates & ”The Many Lives of Marilyn Monroe” av Sarah Churchwell.
Alex Eisenstein, kritisk medborgare
© Alex Eisenstein
Zagolandet är stolt över sin Zago-gäst, på Zagolikt återbesök.
http://felira.blogspot.com
http://www.chili.se
http://zagolandet.blogspot.com/2006/03/zago-gst.html
http://www.liebling.nu
http://intra.smk.se/exchweb/bin/redir.asp?URL=http://www.jagkonsument.se
6 comments:
"Jag tror att många kvinnor har en Norma i sig. Flickan, som vill bli omhändertagen och älskad av en fadersgestalt. Sedan har många kvinnor även vampen Marilyn i oss. Vampen, som vill bli åtrådd och uppmärksammad för sin kvinnlighet."
Det du pratar om är kvinnor som ser sig själva genom männens ögon, dvs kvinnor som har gått med på att låtsas vara objekt för att behaga männen. Det finns två typer av kvinnobjekt som är skapade av mannen: den ena är den hjälplösa flickan och den andra är den skamlösa vampen. Både vampen och flickan är platta karaktärer som saknar den mänskliga dimensionen (förmågan att ifrågasätta och reflektera över sitt eget beteende), både vampen och flickan är statiska objekt. Och jag kan lova dig att kvinnor är lika komplexa människor som män är.
alma: Varför är både vampen och flickan platta karaktärer som saknar den mänskliga dimensionen? Varför är både vampen och flickan statiska objekt?
Därför att de är stereotyper som är skapade av mannen. Kan du identifiera dig vid någon av de stereotyperna?
Det är en schablonbild i sammanhanget att "det är mannen som skapar", ("därute någonstans och vi kvinnor begriper inte ett skvatt")- ett klassiskt underdogperspektiv. Stämmer säkert bra i de kulturer där kvinnorna, för att vistas utomhus, gör det i ett enda stort skynke. Där dirigeras "mode" (i den mån det finns) och andra uttrycksformer (i den mån det finns) i hög grad - inte av kvinnorna i alla fall. Det finns en kvinnlig estetik, i det mesta egentligen, och det tar sig olika uttrycksformer. Kvinnor skapar sig själva, - och man kan vända på det: i hur hög grad skapar kvinnan mannen? Talesättet: bakom varje framgångsrik man, står en kvinna....,
Ja, kvinnor skapar sig själva men inte för sin egen skull, utan för att behaga andra, bl. a. männen. Därav uttrycket att det står en kvinna bakom varje framgångsrik man. Hon sätter hans framgång före sin egen.
Sedan är det ett faktum att mannen är den som definierar omvärlden, fortfarande, även i Sverige. Det manliga perspektivet är normen, det kvinnliga är bara kvinnligt.
Ifall Marilyn är en stereotyp kvinnobild, som representerar två "statiska objekt" - fine. Jag kunde inte bry mig mindre. Marilyn är ändå Gud.
Allvarligt talat - hon är en sund förebild (om man bortser från drogerna) för sunda kvinnor i ett sjukt samhälle.
Post a Comment