Min granne frågade mig en dag om jag ville följa med på en åktur i hans nya bil. Det var ganska nyligen faktiskt, vi hade träffats på bostadsområdets parkering, ett lite slumpartat sammanträffande, var på väg till sopsorteringen med mina små späckade soppåsar.
Det var lätt att prata med honom, Petrutz, friidrotts-EM var ett givet samtalsämne, men överträffades förstås av att han byggt sin nya bil själv. Han hade hittat ritningen på en Chevrolet Sportroadster i en gammal Teknik För Alla från 1957. Benämningen Sportroadster är den europeiska, i USA kallade man den helt enkelt för Korvette, men med C. Väl ute på landsvägen, vårt mål för färden var ej förutbestämt, avslöjade Petrutz att han varit i Göteborg under friidrotts-EM och jobbat lite, i själva arrangemanget. Han hade kört bilen som förde diskusarna från bland annat nedslagsplatsen tillbaka till kastringen.
- Men den kärran slog väl inte den här Korvetten, med C? , sade jag ganska bekvämt tillbakalutad i sätet. - Nehedu, men den var bra som terränggående. Lite regn gjorde ju gräsmatta,.... - Se upp!, sade jag. Petrutz svängde lätt med ratten och vi undgick att träffas av en hundtass. - Brukar du ha problem med din längd?, sade han plötsligt, -....jag menar, du är ju lite längre än jag. Tog en tugga av popkornet jag hade med mig. - Nej. Hunden jagade oss. Petruts och jag satt i den snabba Korvetten. Vi hade, som i den populära filmen, liksom, en ursinnig dinosaurie bakom oss. Inte en T-Rex, men en av de alltmer populära mopsarna. Petrutz trampade på gasen. - Jag menar, själv är jag bara sex och en halv ....vad är du, du är väl åtminstone nio om du sträcker på dig. Sträckte på mig, inspirerad av hans ord. - Tack vare den nya teknologin har vi lämnat forntiden bakom oss, fortsatte Petrutz och syftade på att hunden givit upp jakten. Kan också ha varit att dess husse eller matte visslat på Bonzo (visste vad hunden hette, från ett tidigare intermezzo vid sopstationen).
Vi passerade några människobarn som sparkade på en vit glob med svarta fält, (föredrog att kalla "fält" för rutor eller prickar). - Dom där (syftade på människobarnen) tycker om oss lite i alla fall och förresten i Göteborg fick jag nästan liksom träffa systrana Kallur. - Va ?! Jag var naturligtvis imponerad. Tänk att Petrutz... - Ja, de hälsade..., i alla fall liksom vinkade med några fingrar, lite i smyg, innan de var i färd med att springa stafett.... Var annars fullt upptagen då med att köra diskusen. Korvetten, med C, gick bra. Det märktes att han läst ritningarna noga. - Tar inte bränslet slut....hur tankar man?. sade jag och gnagde lite på popkornet. - Vi tar det sen...., den här bilen är fantasidriven.... kolla där fyra flickor, Barbies! Petrutz lät Korvetten med C bromsa in vid trottoarkanten, som vanligt var den besvärande hög.
Flickorna som stod där uppe på trottoaren verkade ännu längre än de faktiskt var. De började plötsligt sjunga med pigga ögon och lätt utåtsvängda armar;
"Att vara flicka det duger ej, nej, nu för tiden är man tjej.
Men up to date och senaste bud det är att bli kallad brud.
Fyra flickor låter tamt. Fyra brudar är mera vant.
Blotta tanken lovar mer, än fyra flickor som ler.
Fyra flickor låter trist. Fyra brudar är nåt visst.
Just därför så väntar vi på ett frieri."
Petrutz försökte ett ögonblick rulla ner bilens fönster i vänstra dörren, men det gick bara inte, det var fastklistrat. - Menar du att den här bilen är fantasidriven....., men hur tankar man? - Från världen vi lever i sade Petrutz. Barbiedockorna såg ner, vädjande, på oss. - Nej något frieri blir det inte, skrek Petrutz genom den lilla springan som ändå fanns. Barbiedockerna såg lite molokna ut. - Ni är för långa för den här bilen, sade Petrutz.
Ja, det var sant, de var längre än vi själva.
Låten "FYRA FLICKOR" (Bossa Nova Ball) är i original av Helmuth Brandenburg, den svenska texten av Torulf. Copyright 1963. Inspelad med Two Twins på Metronome.
No comments:
Post a Comment