Gårdagens datum, söndagen 8 oktober, råkar jag köpa Kvällsposten (den speciella sydsvenska varianten på Expressen) och läser Mats Olssons krönika, den "allmänna", inte den om bara Sporten.... Han skriver; "Har jag förstått det rätt bloggar varje människa idag. Och jag begriper ingenting. Måste jag läsa miljarder bloggar varje dag? Det finns bloggar om precis allting och varenda person som nånsin besökt en en fotbollsmatch har en blogg, och kräver att vi ska läsa vad just han/hon skriver".
Såja, Mats, så fruktansvärt är det väl inte, det finns knappast miljarder bloggar, men nog har jag läst om siffran 50 000 000.....och du måste inte läsa alla bloggar. De ökar i antal visserligen. Kanske inse att det är nya tider, det finns fler tyckare som kan både läsa och skriva än den speciellt utvalda lilla grupp som jobbar bakom dagliga pressens löpsedlar, häftade med offentligt mandat på varje kioskvägg, rakt i plytet på vem som helst. Sjuåringar skall kunna läsa om hur man gör sitt sexliv bättre, men löpsedlarna riktar sig egentligen inte till barn. Varje år under min vuxna livstid i alla fall har det funnits en uppsjö av löpsedlar som bidrar till kulturell förflackning, fördumning. (Hur skall skall man lägga ribban i det dagliga sociala umgänget?) I skolan jobbar man faktiskt en hel del med att lära barn läsa av sin omgivning, och vad kan vara intressantare än att testa sina nyvunna kunskaper ute i samhället, i det dagliga, - vad är det som står på de gulsvarta pappersplakaten, vid affären där man även kan köpa godis, det kan vara en nöt att knäcka,till och med för en vuxen.
Till skillnad från andra arbetsplatser jobbar det förmodligen endast individer på en kvällstidning, i alla fall i den meningen att man behöver aldrig riktigt veta vad man skriver i grannbåset. Honungen man sedan som kund köper på bensinmacken eller annanstans, kallas för kvällstidning. Kanske är det menat som samhällsbespeglande avkoppling. Mer än en gång har jag hört Liza Marklund försvara kvällstidningen, ungefär med någon bisats i stil med "folk begriper inte förutsä'ttningarna/arbetsvillkoren". Kanhända, men kanske är det något av en nyare tidsanda ;att något av den gamla utopin om att löpsedlarna har ett auktoritärt viktigt meddelande till folket....., håller på att rasa samman?
Kanske, den för det mesta uppblåsta och marknadsmässigt mycket priviligierade, sensationen håller på att förtvina i löjets skimmer på kioskväggen? Bloggvärlden kryllar av sensationer, både stora och små. En gång för ganska, men inte otroligt, länge sedan stod tidningsförsäljaren och skrek ut löpsedeln i gathörnet. Idag är det mest bara att knäppa på datorn, gå ut på Internet, dom finns där, visserligen även alla gamla svenska välkända firmamärken, Aftonbladet, Expressen....., men nu i konkurrans med vem som helst, med rapporter avsända varifrån som helst.
Vilken yngre tonåring som helst kan med lite datorvana jobba med avancerad layout m m och lägga ut det i oceanen av information Det finns mer än nog att läsa, för den som letar över globen... Den folkliga makten över det skrivna ordet ägs alltmer av fler, än av den utvalda lilla grupp.... "däruppe någonstans" (folkvalda?), varav en del åstadkommer till exempel löpsedlar,.... som hängs upp på särskilda platser i staden, till allmän åsyn för både gammal och ung.................
.....Man har haft sån makt att man till och med kunnat nästan hypnotiskt dirigera i våra hjärnor - när vi skulle tänka på Naken-Janne, Robinson-Robban, Farmen -Quistina eller någon annan, var det ju bara, tja, ut med en löpsedel - ingen undgår den.
"Och jag begriper ingenting" skriver Mats Olsson. Inte om löpsedlarna förstås.
No comments:
Post a Comment